Förberedelser och förväntningar

02.05.2022

Att orka och hinna. Att förbereda utan för höga förväntningar. 

En tom stol, en kort pysselstund. Ändå lyckat på alla sätt och vis.
En tom stol, en kort pysselstund. Ändå lyckat på alla sätt och vis.

Det här med att orka och att hinna förbereda pyssel och aktiviteter för barnen. Och att sedan få det att fungera med dem utan att allt slutar i total panik. Det är inte alltid lätt. Ofta händer det att ett barn blandar brunt av all målarfärg, ett annat stoppar färgen i munnen och den tredje utbrister "det här va inte alls kul, mamma". 

Det har pysslats i total katastrof här hemma flera flera gånger. Och det är okej. Ibland är bara ett av tre barn nöjda med aktiviteten, men då är det ju ändå lyckat!  I dessa lägen kan det vara svårt att fokusera på det positiva, att se det som faktiskt fungerar och de stunder som faktiskt blev mysiga och fulla av kreativitet och inspiration. Stunder som kanske bara var några minuter långa. Om det hela slutar med att vattnet till vattenfärgen kastas mot golvet i frustration, så betyder inte det att det är en misslyckad aktivitet. Men det är lätt att bara minnas just den biten, att glömma bort allt det fina som hände före. 

Tre som ser ut att ha en fin stund tillsammans... sekunder efter bilden togs börjar de bråka om limmet!
Tre som ser ut att ha en fin stund tillsammans... sekunder efter bilden togs börjar de bråka om limmet!

I de lägen då det nästan rakt igenom är katastrof brukar jag försöka tänka om, ändra något eller passa på att pyssla med ett barn när pappan är med de andra två. Innn man sätter igång kan det vara klokt att fundera över dagsformen, tiden på dygnet och humöret. Är barnet hungrigt? Trött? Sjuk? Är det för sent på dagen? Och så vidare.

När förbereder jag? Oftast när barnen sover på kvällen, eller under dagen då de leker. Vissa dagar finns det gott om tid, andra dagar står jag mest och trampar förtvivlat i en hög av smutstvätt eller försöker trösta tre barn samtidigt. Ibland låter jag barnen titta på film under tiden som jag förbereder. Det brukar gå bra att stänga av filmen sen med löfte om ett (förhoppningsvis) roligt pyssel eller aktivitet. Andra gånger låter jag barnen hjälpa till med förberedelserna. Detta sistnämnda är helt klart det bästa alternativet eftersom de blir taggade och känner sig delaktiga på ett helt annat sätt. Men det är inte alltid det funkar. 

Kladdig, härlig sinneslek.
Kladdig, härlig sinneslek.

Det svåraste med många aktiviteter och pyssel är avslutet. När är det dags att sluta? När materialet är slut? När pysslet förvandlats till något helt annat? Ska vi avsluta före eller efter att köket förvandlats till en krigszon? Ja, ni förstår...

En sak som jag lärt mig av erfarenhet är att aldrig ha för höga förväntningar. Att inte ha en fast bild av hur pysslet ska se ut, eller hur aktiviteten ska bli. För det blir sällan hur man tänkt sig. Och det är helt okej. Om det slutar i bråk och tårar så är det också okej ♡ 

kram, Emilia


Gå med i min mailinglista!

När du går med i min mailinglista får du bland annat ta del av lite "extramaterial" - sådant som kanske inte alltid publiceras på min instagram eller blogg. En liten bonus helt enkelt! Med fokus på eko & återbruk och på barnen, som alltid.

Och du... när du skrivit upp dig här skickar jag en rabattkod till dig
som ger dig 15% rabatt på allt i min webshop!

Klicka här för att gå med: